För några timmar sedan var det fredag eftermiddag och jag satt på pendeltåget påväg hem från jobbet. Jag formulerade fragment till skrivna texter, nya blogginlägg. Ord som ville komma ut försvann i vinddraget som pendeln tuffande vidare efter Stockholms södra station. Promenaden till slussen och ingen väntan på bussen. Hemma i tystnaden, tröttheten, överflödet på information, stress och frustrerade människor rinner över i några stilla tårar av uppgivenhet. Efter en kort promenad och en meditationsstund vid vattnet för att andas in lite frisk energi orkade jag bringa kraft att laga middag. En halv portion senare tar tröttheten över och nedbäddad under filten i tv soffan finner tankarna sakta ro med tvn som sällskap. När ljudet från idol blir mig övermäktigt inser jag att idag är tystnaden min bästa vän,jag vill mest bara sova. Petar i mig resten av middagen, hittar kraft att rädda resterna av maten, borsta tänderna i dvala... Huvudet landar tungt på kudden och som om John Blund redan fångat mig somnar jag tidigt med linserna i. Vaknar upp mitt i natten, piggare huvud ork att reflektera, går upp fixar linserna, sorterar tvätt, laddar en maskin för morgondagen. Orkar se fram emot min stundande semesterresa, plockar lite till... Vatten, skriva.. En helt vanlig fredagskväll i september säger jag nu godnatt och hoppas på en kry lördag, med god energipåfyllning. :)
❤ life och sos har gett mig en ny melodi, med text rakt in i framtiden att fortsätta bygga hoppet på. Lev väl och må gott!!
